Se även NLP-tekniker

Några NLP-termer

Ankring - Att koppla ihop (specifik) intern respons (t.ex. en känsla) med ett (specifikt) externt stimuli så att den interna responsen snabbt, och ibland omärkligt, kan aktiveras.

Association och dissociation - Ass: Att vara i mig själv, att se utifrån mina ögon. Diss: Att se mig själv utifrån, att observera mig själv.

Beteende - De specifika fysiska aktiviteter och reaktioner genom vilka vi interagerar med människor omkring oss och vår omgivning.

Delar (parts) - Ett metaforiskt sätt att benämna oberoende beteendeprogram och -strategier.

Djupstruktur - kommunikationens innebörd. Se även Ytstruktur och Metamodellen.

Filter - Filter använder vi för att kunna (förmå) hantera information från omvärlden; Filter utelämnar, generaliserar och förvränger informationen. Avtäcks med hjälp av metamodellen.

Future pacing - Att mentalt föreställa sig en framtida situation i syfte att säkerställa att ett önskvärt beteende sker naturligt och automatiskt.

Följa - Att matcha (för att sedan kunna leda). Eng Pace; Follow.

Grundantaganden - Påståenden som man inom NLP håller för sant, t.ex. "Allt beteende har en positiv avsikt (intention).". Den ena grundpelaren i NLP (den andra är modellering). Se separat sida med lista på dessa.

Grundpelare - Resultat: att veta vad man vill ha; Handling: att göra något för att uppnå resultatet; Feedback: att utvärdera det resultat man uppnår; Flexibilitet: att anpassa det man gör, att vara flexibel i tolkningen av det man får.

Helhetsmodellen - Tanke, Känsla, Handling.

Installera - Processen att förvärva en ny strategi eller ett nytt beteende. En ny strategi kan installeras med hjälp av en mängd olika tekniker, enskilt eller i kombination.

Intention - Syfte, t.ex. bakomliggande anledning till ett visst beteende.

Interna representationer - bild, ljud, känsla, lukt och smak (Se även VAKOG).

Kalibrering - Läsa av annan persons tillstånd.

Krossmatchning - Matcha med annat attribut. Se även matcha, missmatcha och spegling.

Kongruens - Samstämmighet (t.ex. mellan värden och beteende).

Leading - Se Leda.

Leda (verb) - Att styra någon annans beteende (genom eget exempel, att själv gå före).

Logiska nivåer - Syfte - Identitet - Värden, Tro - Kompetens, Förmågor - Beteenden - Omvärld.

Matcha - Att återspegla ("härma") någon annans beteende. Se även krossmatcha, missmatcha och spegling.

Metafor - Historier, liknelser, berättelser som till sin struktur påminner om det man egentligen pratar om.

Metamodellen - Specifikt språkbruk, används bl.a. för att avtäcka filter (utelämning, generalisering, förvrängning) och att gå från ytstruktur till djupstruktur.

Metaprogram - A process by which one sorts through multiple generalizations simultaneously as such Meta Programs control how and when. A person will engage in any set of strategies in a given context. Exempel på metaprogram: Internal-External, Likhet-Skillnad, Options-Procedure, Global-Specific, Toward-Away from, In time-Through time, Match-mismatch.

Miltonmodellen - Att använda ett vagt språkbruk som låter mottagaren själv definiera innebörden. Går förbi mottagarens filter. Metamodellens motsats.

Missmatcha - Att (medvetet eller icke) avsiktligt inte matcha. Se även krossmatcha, matcha och spegling.

Modaliteter - Interna representationer (se ovan). Se även Submodaliteter nedan.

Modellering - Ett sätt att söka finna "skillnaden som gör skillnaden", att utforska vad det är som gör att en framgångsrik person är framgångsrik, i syfte att lära ut till andra så att även de kan bli framgångsrika. Den ena grundpelaren i NLP (den andra är NLPs grundantaganden).

Neurolingvistisk programmering - Studien av strukturen i den subjektiva upplevelsen och det som kan beräknas därur. En samling attityder, en modelleringsmodell och allt som följer därur.

Omstrukturering - Förändring av referensramen, skilja intention och beteende, se något från en annan vinkel eller ståndpunkt. (Eng Re-framing)

Pacing - A method used by communicators to quickly establish rapport by matching certain aspects of their behavior to those of the person with whom they are communicating - matching or mirroring of behavior. Se Följa och Matcha.

Perceptuella filter - Värderingar, tro-satser, erfarenheter, mm, genom vilka vi tar emot information från vår omvärld.

Rapport - Samstämmighet, en förutsättning för bra kommunikation. The presence of trust, harmony, and co-operation in a relationship.

Re-framing - Se Omstrukturering

Representationssystem - De fem sinnena: Syn, hörsel, känsel, lukt och smak

Resultat - Mål eller önskat tillstånd en person eller organisation försöker eller önskar uppnå.

Sekundärvinst - Where some seemingly negative or problematic behavior actually carries out some positive function at some other level. For example, smoking may help a person to relax or help them fit a particular self-image.

Sleight of mouth-patterns - Fingerfärdighet map språk. Handlar om att omformulera (re-frame) för annan innebörd. Översätts ibland till "Slängd i käften".

Spegling - Matcha spegelvänt. Se även krossmatcha, matcha och missmatcha.

Språkmönster - Syntaxen, strukturen på meningen (orden).

Strategi - Tillvägagångssätt; En uppsättning explicit mentala och beteende-steg i syfte att uppnå specifikt resultat.

Submodaliteter - Underliggande element av interna representationer, t.ex. färg, svartvitt, stor, liten, fågelkvitter, marschmusik, bensinlukt, kaffesmak.

Tillstånd - Hur du känner dig (hur du kan känna dig), t.ex. glad, ledsen, stark.

VAKOG - Visuellt - Auditivt - Kinestetiskt - Olfaktoriskt (lukt) - Gustatoriskt (smak)

Välformulerade resultat - I NLP är ett visst resultat välformulerat när det är: (1) uttryckt i positiva termer, (2) initierat och upprätthållt av individen, (3) ekologiskt, dvs. samstämmigt med individens djupare värden, och (4) möjligt att testa upplevelsebaserat (VAKOG).

Ytstruktur - Språkligt välformulerat men ospecifikt, t.ex. "Hon gjorde sig illa". Avtäcks med metamodellen som då leder till djupstruktur - kommunikationens innebörd.

7±2 - några länkar

(Vi kan hålla 7±2 saker i korttidsminnet samtidigt)

• The Magical Number Seven, Plus or Minus Two 
   
• Classics in the History of Psychology 
   

Origin: George A. Miller, Harvard University, originally published in The Psychological Review, 1956, vol. 63, pp. 81-97

Kommunikationselement

Enligt en studie av Mehrabian & Ferris, "Inference of Attitudes from Nonverbal Communication in Two Channels" i The Journal of Counselling Psychology vol. 31, 1967, pp. 248-52, består kommunikation av följande:

Detta betyder ju inte att orden, de sju procenten, på något sätt är oviktiga.

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling - Klicka på bilden för större bild.

Steg 1: Omedveten inkompetens

Innan vi vet vad vi inte vet eller kan, t.ex. innan jag upptäckt att man kan gå eller cykla.

Steg 2: Medveten inkompetens

När vi blivit medvetna om något vi inte vet eller kan, t.ex. när vi upptäckt att jag inte kan gå eller cykla. Om jag tror det är möjligt för mig att göra detta börjar jag utveckla förmågan i syfte att nå steg 3:

Steg 3: Medveten kompetens

När vi tränat och lärt oss något vi tidigare inte visste eller kunde, t.ex. jag kan gå eller cykla (om än utan finess).

Steg 4: Omedveten kompetens

När vi ytterligare tränat och övat och tillämpar det utan att vara medveten om hur, t.ex. Jag går eller cyklar utan att tänka på vad jag gör.

Logiska nivåer

Andlighet Syfte, Mission Identitet Värden, Tro Kompetens, Förmågor Beteende Omvärld

• Vi anpassar vårt beteende till omvärlden. Vi har (visar) olika beteenden i olika delar av vår omvärld.
• Vår kompetens styr vårt beteende, och via vårt beteende kan vi påverka vår kompetens.
• Beroende på vår kompetens, etablerar vi våra värden och tro-satser. Dessa styr också vilken kompetens vi utvecklar.
• Genom våra värden och tro-satser definierar vi vår identitet, samtidigt som identiteten styr värden och tro-satser.
• Vår(-a) identitet(-er) styr vår syn på andlighet och mission, som också styr valet av identitet(-er).

En förändring blir mer effektiv om förändringen görs på en högre nivå, t.ex. förändra en tro som ligger bakom ett visst beteende har större genomslagskraft än en förändring av beteendet.

Det är en viss skillnad mellan "Nu är du dum" (som relaterar till identitet) och "Nu beter du dig dumt" (som relaterar till beteende). Det enda min omvärld kan uppfatta av mig, och med säkerhet (nåja) kan uttala sig om, är mitt (mina) beteende(n).

Varför inte inte, det här med nutid, om och när, och varför inte varför.

Är det skillnad på "kom inte för sent" och "kom i tid"?

Javisst, inte bara det att det är olika ord, och olika antal ord, utan också att de två fraserna sätter igång två olika program i ditt huvud. "Kom inte för sent" sätter igång ett program som faktiskt uppmanar dig att komma för sent! Somliga hävdar att hjärnan inte förmår förstå ordet "inte", fast det är nog inte helt sant. Mer korrekt är nog att du för att veta vad det är du inte skall göra, måste lägga just det du inte skall göra på minnet. Eller så är det för att hjärnan lagrar minnen i form av bilder och en bild av ett inte går väl inte att skapa?

Vad händer i ditt huvud nu när du läser "Tänk inte på en rosa kanin"? Finns det verkligen inga tankar eller bilder på en rosa kanin i ditt huvud då? "Kom inte för sent" skapar kanske en bild av hur det skulle vara att komma för sent.

Den andra frasen, "kom i tid", skapar på samma sätt en bild av att komma i tid, och det är det som ligger i huvudet som styr!

Det är också enklare att beskriva det man vill, än att beskriva allt som det inte innebär. När du skriver din inköpslista så är det väl sakerna du avser köpa du noterar, inte allt du inte avser köpa? När du kliver in i en taxi, brukar du berätta vart du vill, eller vart du inte vill? Alltså, fokusera tankarna på det du vill, inte på det du inte vill!

Undersökningar har visat att när vi tänker en tanke skapas ett spår i hjärnan. Nästa gång vi tänker samma tanke blir spåret djupare, och snart är det en motorväg. Som vattnet väljer vi den mest lättframkomliga vägen, och så förargligt det måste vara om man sedan måste undvika motorvägarna när man tar sig fram i livet!

Sluta röka? Vilket tidsfokus? Visst är det bakåt, till historien? Kan du göra dig en föreställning, i framtiden, som representerar "sluta röka"? Vad innehåller den? Hur ser "inte röka" ut? Prova "Bli och förbli rökfri". Tidsfokus framåt och nu. Hur representerar du "rökfri"? Hur ser "rökfri" ut?

Du tänker väl inte på en rosa kanin?

Nutid, då?

Genom att utrycka dina mål, stora som små, i första person (jag) presens (nutid) programmerar vi hjärnan på ett effektivare sätt. Hjärnan som har en himla massa information att hantera gör det så enkelt för sig som möjligt. Man har påvisat att det räcker med att se 25% av något man sett tidigare för att man skall känna igen det! Man kan säga att vi dras till det vi känner till, och om hjärnan redan varit där, dras vi till det igen. Därför är det effektivare att säga "Jag kommer i tid" eller "Jag är i tid" än "Kom i tid".

Hjärnan förmår inte skilja på vad vi faktiskt upplevt och vad vi föreställt oss, och vi söker oss gärna till det bekanta, det vi känner igen. Detta används när vi gör en målbildsprogrammering, alltså kliver in i situationen som den är då vi nått målet (t.ex. när jag kommit i tid), och ser det vi ser, hör det vi hör, känner det vi känner, luktar och smakar. Då har vi redan varit där och dras automatiskt till det igen, i verkliga livet.

Om och När

När vi uttrycker mål och saker vi vill uppnå använder vi hellre "när" än "om", det förstärker ju programmeringen. Använder vi "om" introducerar vi tveksamhet, med "när" blir det bara en tidsfråga.

Däremot använder vi "om" när det handlar om att gå utanför det kända, när vi vill använda våra kreativa förmågor; "Jag vet att du inte kan se in i framtiden, men om du kunde det, vad skulle du se då?".

Varför inte varför

Det finns en fråga vi bör undvika, och det är ”Varför ... ?” – Varför det?

Varför vill du veta det? Varför frågar du det? Varför undrar du? Vad händer med dig när du läste de här frågorna? Hamnade du i försvarsläge? Behövde du rättfärdiga något du gjort?

Och varför tänker du på en rosa kanin?

Det undermedvetnas funktioner

Undermedvetna, omedvetna - det har många namn. Nedan följer ett urval av det undermedvetnas funktioner.

1. Att förtränga negativa erfarenheter (för att vi inte orkar ha dem på ett medvetet plan)
2. Att organisera minnet
3. Att hålla oss i balans och se till att vi är friska och hälsosamma (fysiskt och psykiskt)
4. Att presentera ouppklarad negativ erfarenhet för det medvetna (vanligtvis när vi mår bra).

När vi mår "för" bra plockar det undermedvetna fram något att arbeta på ….

Genom att medvetet plocka fram saker att arbeta med, kan man höja sin grundnivå.

Klienten bestämmer själv hur han / hon skall må, inte coachen.

Språkmönster

Språkmönster är meningens (ordens) struktur, syntax.

Hur mottagaren läser av det man säger.

Styr mottagarens upplevelse beroende på hur man strukturerar satsen; Har ingenting med innehållet att göra.

Mottagaren läser in det som sägs i sin egen karta.

Är abstrakta i sin karaktär.

Är oberoende av innehåll.

Några språkmönster med exempel

Tankeläsning - Gör anspråk på att veta hur mottagaren känner, får mottagaren att fokusera inåt: Jag vet att du vill ta dig tid, speciellt som det är viktigt för mig.

Förlorad källa - Hänvisning till normer och värderingar, mottagaren söker källan, identifierar sig med egna källor. Rättskänslan kräver …, Det behövs en tekniker för det här., Undersökningar visar …, Forskningen säger ….

Orsak – verkan (A leder till B); Ger förklaring, Är orsaken rimlig? : Om jag inte får som jag vill går jag någon annanstans.

Komplex ekvivalens (Om A så B): NLP är kraftfullt och jag påverkas.

Korrigeringar? Förtydliganden? Tillägg? Kontakta Svenska NLP-akademien .

Webbplatsinformation, information om kakor